Igår stod alltså Boåsen så färdigt som det kunde bli och vi lyckades städa ut hela huset. Dammade, putsade fönster, dammsög, torkade golv och jag såpaskurade sovrumsgolvet. Tills långt in på natten var sen Paul och jag hemma och flyttpackade i panik. Nog för att vi fått ner några lådor under veckan men att vi hade så förskräckligt med saker kunde jag aldrig ana. 02.00 sa vi tack och gonatt och välkomnade resten av "familjen Marakini flytt och städ" 09.00 imorse.
Fyra flyttvändor, mycket packning och städning senare har vi lämnat Skottlanda för gott. En fälld tår säger ganska mycket om alla känslor som då kom över mig när allt på något sätt är över. När stressen över att bli färdig med renoveringen i tid, och allt vad dagen inneburit med pressen att vara tvungen att hinna flytta ett bohag och flyttstäda ett hus, har lagt sig. Men vi klarade det, tillsammans, och det är viktigast. Kan inte beskriva min lycka över att ha så fina vänner och familj som ställer upp och därtill lyckan att äntligen vara här, i lugnet på golvet i sovrummet i mitt finaste hus. Nu ska vi montera säng så vi kan sova, vi var bjudna på roligt kalas ikväll men kände tyvärr att vi inte orkade iväg. Veckor av renoveringshets har satt sina spår och vi känner att vi behöver ge oss själva en välbehövlig vila. Så imorn tar vi sovmorgon sen ska vi fortsätta njuta. Paul och Beatrice liv del 2 har just börjat.
PS. Tack mormor för fika och hjälp med att slänga skräp :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar